Motstånd ger eftertanke
Jag är en människa som omges av många människor. Jag har turen att ha en stor familj. Barn, sambo, föräldrar, syskon, bonusbarn, stor släkt och på det många fina vänner och kollegor. Jag är utbildad till och har länge arbetat som lärare mot yngre åldrar. Det innebär stort ansvar, många intryck, krav i olika former, mycket kärlek, många olika viljor. Min simultankapacitet har blivit hårt prövad. Mitt liv innehåller helt enkelt mycket av allt. Huvudet blir lite som en torktumlare med viss sorteringsfunktion. Behovet av att vända processen och tömma ut intryck är stort. Allt det som är interaktion, friktion, glädje, sorg och motstånd kräver så småningom tystnad och eftertanke. Tid för egen lek. Egna uttryck. Egna tankar och känslor. En del av detta mynnar ut på pappret med färg som medium.
Jag har alltid målat. Det är en värld där mitt introverta jag får ta plats och återhämtas. Akvarell är för mig lagom egensinnigt och ger i sig ett visst motstånd. Det kräver samarbete. Precision och disciplin i kombination med en förmåga att släppa kontrollen och ha förtroende för processen. Lite som livet är. Jag söker en känsla av samspel och sammanhang. Jag älskar ljus. Jag är oförsvarligt barnslig. Det i kombination med en gränslös kärlek till min familj och mitt röriga liv är min styrka och livlina.
Välkommen.
